Det bara sjunker
Hej bloggen, Julia här!
Va ju som sagt i skutskär då, berättar lite hur det va nu tänkte jag. Först åkte vi tåg från skolan o sen kom farmor o hämta oss, sen åt vi lite och sen gick vi ut o träffa Rasmus, Emil o Dogge. I början va han lite blyg men det gick väll över antar jag! Det va så otroligt kallt ute så då gick vi in till honom och tittade på TV! På lördagen gick Elsa o jag på en promenad och sen åt vi lite mat och stack till stan i Gävle. Köpte ett par skor, kommer bild sen. Sen vänta vi i några timmar på att dem skulle komma och då gick vi och köpte milkshake, eller aa Rasmus o jag då och sen gick vi till nåt cykelställe där det va andra killar? Sen frös vi då och sen stack vi hem och gjorde lite mysigt och titta på film (Elsa o jag då). Sen blev det söndag.... Sa hejdå idag också och så stack vi hem. Jag vet faktist inte hur det va men det va väll OK. Det är nånting som känns läskigt fast underbart! Jag vet inte vad jag ska göra, det är så svårt. Det blev för mycket, det blev så svårt. Kommer alltid sakna den lilla biten som ligger kvar där. Önskar jag kunde berätta, men jag kan inte, det skulle va för lätt att lista ut då. Det ända jag kan säga är väll. Jag saknar delen som jag lämnade kvar, jag måste hämta den och behålla den i min famn!!
Önskar det va som då, på bilden....
Va ju som sagt i skutskär då, berättar lite hur det va nu tänkte jag. Först åkte vi tåg från skolan o sen kom farmor o hämta oss, sen åt vi lite och sen gick vi ut o träffa Rasmus, Emil o Dogge. I början va han lite blyg men det gick väll över antar jag! Det va så otroligt kallt ute så då gick vi in till honom och tittade på TV! På lördagen gick Elsa o jag på en promenad och sen åt vi lite mat och stack till stan i Gävle. Köpte ett par skor, kommer bild sen. Sen vänta vi i några timmar på att dem skulle komma och då gick vi och köpte milkshake, eller aa Rasmus o jag då och sen gick vi till nåt cykelställe där det va andra killar? Sen frös vi då och sen stack vi hem och gjorde lite mysigt och titta på film (Elsa o jag då). Sen blev det söndag.... Sa hejdå idag också och så stack vi hem. Jag vet faktist inte hur det va men det va väll OK. Det är nånting som känns läskigt fast underbart! Jag vet inte vad jag ska göra, det är så svårt. Det blev för mycket, det blev så svårt. Kommer alltid sakna den lilla biten som ligger kvar där. Önskar jag kunde berätta, men jag kan inte, det skulle va för lätt att lista ut då. Det ända jag kan säga är väll. Jag saknar delen som jag lämnade kvar, jag måste hämta den och behålla den i min famn!!
Önskar det va som då, på bilden....
Kommentarer
Trackback
